Med Esther på magen

Dag 3 - Kväll

Jag har nyligen ätit en våffla med jordnötssmör och kondenserad mjölk som vi köpte från ett hål i väggen. Den var riktigt god. Dessförinnan var vi på en spännande stor restaurang - Hai Di Lao Hot Pot - där kinesiska familjesällskap åt middag tillsammans - man sitter runt en nedsänkt kokskål där man kokar den mat man beställer in. Vi åt mycket australiensiskt kött samt olika svampar och allt detta kokade vi en smakrik tomatsoppa. Det är en del i sezuanköket. Till lunch åt jag vietnamesisk nudelwok på en restaurang i mer västerländsk stil och i morgon ska vi nog prova dumplings eller nudelsoppa från ett mer genuint och vanligt kinesiskt lunchhak utan krusiduller. Det känns för mig lite som en tröskel att kliva över. Nån sorts rädsla för det som inte är så "välordnat" och "rent". Men som i bästa fall säkert kan vara mycket gott.

Idag har jag och Esther bekantat oss mer med varandra då jag har haft henne på magen i bärsele hela dagen medan vi har knatat genom rent kinesiska kvarter. Här blev jag riktigt betagen och för första gången verkligen kände och förstod att jag var i Kina. Samma sorts träd överallt oavsett om gatorna är små eller stora och de växer med jämna mellanrum upp ur trottoarens asfalt och kullerstenar på båda sidor av gatan. Jag förundras över hur denna enorma mängd träd - som åtminstone återfinns i den kanske tjugondel av Shanghai som vi hittills har sett - kan finna näring i jorden under all asfalt och alla hus. Jag förundras också över de långa kvarteren och i vissa fall inte alls spikraka utan svängda gatorna som under vissa stunder av dagen fick mitt goda lokalsinne att helt sätts ur spel. Hus, valv, människor och butiker av ett slag som är helt nytt för mig. Spännande gränder och bakgator som lockar mig att gå närmare. Skräddare, frisörer, matlagare, cykelreparatörer som alla om vartannat utför sitt värv liksom PÅ trottoaren och inte nödvändigtvis med intilliggande butik. Allt fyller mig med nyfikenhet och glädje men också med stor vördnad. Jag blir turistmedveten och tycker det känns lite konstigt att ta upp kameran och fota.

Efter lunch vidare med taxi upp till en superflådig shoppinggata med riktigt höga skyskrapor i glas och stora shoppinghus med alla stora och dyra klädmärken. Dit upp gick vi bara för att Ann behövde komma till ett läkarhus godkänt av försäkringsbolaget och få sitt öra undersökt. Det visade sig att hon hade en inflammation. Så medan Ann var hos doktorn gick jag och Esther en tur i kvarteret tills hon somnade där hängande på min mage. Det finns inte mycket som går upp mot att ha en varm bebis sovande så där nära. Vi är bundisar nu!

I morse blev jag väckt kl 09.20 - alltså 02.20 min tid - och sov då riktigt djupt efter att ha somnat om nån gång innan klockan sju. Då dundrade också tre eller fyra kvinnor in som skulle städa lägenheten och byta handdukar och lakan. Jag gjorde lite morgonträning på Anns yogamatta innan vi tog oss ut på stan. Dagen har också innehållit ytterligare en fotmassage - nu då med mjölk istället för olja - som var mycket lik gårdagens.

Nu får vi se om det blir ett till varmbad med romanläsning eller om jag och Ann ska titta på Julia Roberts i "Eat, love, pray" som är inspelad i Ubud på Bali dit jag åker på söndag efter Peking. Kanske båda? Jag har köpt godis!