Jag ligger ensam vid poolen här på "Buccu View Bungalows" på julaftons förmiddag. Från och med i dag ska det vara fullbokat här i de 11 husen men det är bara jag som vill bada tydligen. När solen kommer fram bakom molnen blir det stekhett och jag går ner i poolen för att svalka mig. När den går i moln igen går jag upp till solbädden och skriver. Just nu kom jag upp från att ha arrangerat en handduk på poolkanten just där det finns en barstol under vattnet. Så jag har kunnat sittligga där på stolen med huvudet på handduken, halva kroppen under vattnet och halva i solen. Att känna solens värme mot huvudet och vattnets svalka mot huden, höra sång från fåglar och cikador och den högljudda forsen som ligger dold nånstans nere i den solbelysta djungeldalen som jag kan blicka ner i från poolkanten; det är en bra övning i sinnlighet.
-----
Jag har idag halva semestern framför mig och halva bakom mig. Kyle och Nicola åker vidare till Sanur idag och Per och Ann kommer hit till Ubud från Seminiak. Jag tog mod till mig i måndags eftermiddag och knackade på hos britterna och frågade om de hade lust att äta middag ihop. De ville gärna det och efter att vi alla tre hade varit på massage sågs vi och vandrade ner till en av de mer kommersiella bygatorna. Det visade sig att de inte var några stora konsumenter av alkohol och jag berättade att jag inte dricker alls. Så vi pratade om det och annat och har sedan dess - hela den kvällen, igår vid frukosten, elefantutflykt på eftermiddagen och middag på kvällen - haft intressanta, ärliga och meningsfulla konversationer.
Jag har använt min hjärnkapacitet för att kommunicera på brittisk engelska så mycket senaste två dygnen att jag igår kväll och i morse tänkte på brittisk engelska och fick lov att be till Gud med talade ord för att inte också be på brittisk engelska.
På måndagskvällen kom vi tillbaka till hotellet klockan 22.00 och det var stjärnklart. Här vid ekvatorn står Orion rakt upp på himlen. Det var fortfarande varmt och klibbigt och vi bestämde oss för att nattbada. Det är inte varje måndagskväll som du simmar på rygg i en ljummen pool under en stjärnklar himmel tillsammans med två britter i sena tjugoårsåldern.
Nicola jobbar med döva barn i brittiska skolan och Kyle är en mycket ung och outbildad företagschef i teknikbranschen och har tagit sig fram trots dyslexi och adhd (slutade skolan vid 16) genom social kompetens, energi, ambition och talang.
Igår åkte vi till en elefantpark där vi fick mata och rida på elefanter. Jag kunde dock inte riktigt njuta av den upplevelsen. Det kan ha varit för att det spöregnade precis innan och duggregnade under ritten eller för att jag tyckte synd om djuren men det hade också att göra med att jag återigen hade gått in i stress och rastlöshet.
-----
Jag upplever just nu att jag är här på Bali för att lära mig och upptäcka saker om mig själv. Nånstans så börjar känslor av sorg och inre smärta sippra fram tror jag. Jag tror det betyder att jag ska försöka att bara vara från och med nu. Alltså: inte ta yogaklasser, inte gå surfingkurs, inte shoppa, inte obsessa runt träning och min kropp och inte äta en massa.
Jag känner mig överväldigad av upplevelser och hade en dag igår när jag på morgonen bad om att kunna relatera till Kyle och Nicola på ett balanserat sätt men där jag till stor del förlorade mig själv och anpassade mig till dem utan att lyssna till mina egna behov av långsamhet och eftertanke. Det ledde till att jag plötsligt utan att fatta att det var dit vi åkte befann mig på en elefantpark där vi betalade ganska mycket för att få mata och rida på elefanter. Det var ju egentligen en fantastisk möjlighet och skulle kanske ha kunnat vara en genuin upplevelse men jag kände mig stressad och kunde inte riktigt njuta.
Samma sak var det när jag gick på marknaden och köpte två byxor och en linneskjorta som var exakt sådana som jag såg framför mig att jag skulle kunna köpa här. Idag kan jag verkligen glädjas åt och njuta av att jag har dem. Men igår kännde jag mig bara stressad och orolig inför en situation med prutning och inte ha möjlighet att riktigt ta ett genomtänkt beslut.
Jag tror mina drag av asberger (självdiagnos) gjorde sig ordentligt synliga igår. Jag accepterar dem helt och fullt och inser att jag kan vara kärleksfull och omhändertagande mot mig själv genom att lägga mera luft i systemet - alltså ha pauser mellan dagens olika aktiviteter - samt leva mera eftertänksamt, långsamt och mindre impulsivt.
-----
Om några timmar är det morgon hos er i Sverige och dags att gå upp och kanske äta lite risgrynsgröt och en skinkmacka. Jag ska gå och hämta mango, banan, lychefrukt, yoghurt och guavajos och äta en lätt lunch vid poolen. Snart kommer Ann och Per. Deras hotell ligger fem minuters promenad från mitt.
(Nu kom just en av hotellets hundar och åt upp den mat som hotellpersonalen offrat till guden)
Bilderna nedan visar min stund vid poolen just nu, elefantmatning och min hotellfrukost igår (ananaspannkaka) med utsikt mot min bungalow.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar